|
Är betyg skadliga? Det hävdar Andreas Fejes (22/8). Han undertecknar artikeln som forskare i pedagogik, men glömmer att berätta att han också är socialdemokratisk kommunalpolitiker.
Fejes har fel. Sverige är ett av de få länder i världen som har prövat en nästan helt betygsfri grundskola under tre decennier. Kunskapsresultaten har under denna period sjunkit oavbrutet. Alla länder som ligger högt i Pisa-mätningarna startar med betyg långt före Sverige, flera länder i årskurs ett.
Jag vill att Sverige kommer bland de tio främsta länderna i Pisa inom tio år. Ska vi nå dit kan vi inte bara luta oss tillbaka. Sverige satsar nu mycket på skolan, och regeringen vill satsa ännu mer på mindre klasser, fler speciallärare och högre lärarlöner.
Professor Martin Ingvar konstaterar i sin utredning att betyg ger föräldrar och elever tydligare information om hur det går för eleven. Eleverna kan sporras att anstränga sig mer, med bättre koll på vad som är målsättningen. Skolans arbete blir dessutom mer fokuserat på kunskapsresultaten. Fejes underkänner Martin Ingvar i sin artikel och kallar Ingvars utredning nedlåtande för ”beställningsverk”.
Det är barn i hem utan studietradition som är de stora förlorarna i en skola utan tydliga kunskapskrav. Fejes och hans parti har sedan 1970-talet successivt monterat ner kunskapskraven i skolan. Det är arbetarklassens egna barn som är den stora förloraren på den flummiga socialdemokratiska skolpolitiken.
Många elever behöver mycket stöd och hjälp för att nå skolans krav. Men man hjälper ingen genom att vara kravlös. Att ställa krav i skolan är att bry sig om elevernas framtid.
|
